French Impressionist Painter, 1849-1883.was a French Impressionist painter. Like her teacher, Edouard Manet, she never exhibited with the Impressionist painters in their controversial exhibitions in Paris, but she is considered part of the group because of her painting style. She was Manets only formal student and modeled frequently for several members of the Impressionist school. She married Henri Guerard and used him and her sister Jeanne Gonzales as the subjects for many of her paintings. Her career was cut short when she died in childbirth at the age of thirty-four, exactly six days after the death of her teacher, Manet. The painting she is completing in Manets Portrait of Eva Gonzales demonstrates the mastery she had achieved at that age. However, it should be noted that this depiction of Gonzales is less than flattering in that her dress, her posture and technique are not actually not those of a professional to painting. The work that Gonzales is working on is in actuallity not her own, but actually one of Manets paintings   Related Paintings of Eva Gonzales :. | A Box at the theatre | Morning Awakening | Portrait of a Woman in White | The Donkey Ride | A Loge at the Theatre des Italiens |
Related Artists:
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).
Stephen Wilson Van Schaick
American, 1848 - 1920
Osborne, Walter
Irish, 1859-1903 Irish painter. The son of the animal painter William Osborne (1823-1901), he trained in the schools of the Royal Hibernian Academy (1876-81). In 1881 he won the Royal Dublin Society's Taylor scholarship and went to study at the Koninklijk Academie voor Schone Kunsten, Antwerp. Charles Verlat was the professor of painting, and Antwerp was then at the height of its popularity with students from the British Isles. In Antwerp and subsequently in Brittany, Osborne made contact with painters of the Newlyn school and other British naturalists. In Brittany he painted Apple Gathering, Quimperle (1883; Dublin, N.G.), a small greenish-grey picture of a girl in an orchard, which in subject and treatment shows the influence of Jules Bastien-Lepage. Throughout the 1880s Osborne worked in England, joining groups of artists in their search for the ideal naturalist motif. In the autumn of 1884 he was at North Littleton, near Evesham (Heref. & Worcs), where he painted Feeding Chickens in weather so cold that his model, a young peasant girl, nearly fainted. It is carefully drawn but painted with the square-brush technique characteristic of Bastien-Lepage's followers, and is very close to the contemporary work of George Clausen and Edward Stott (1855-1918). At Walberswick in Suffolk he painted October Morning (1885; London, Guildhall A.G.), a carefully studied plein-air work using bright dots of pure colour on a base of beige and grey. During this time Osborne gave careful attention to the showing of his work. He exhibited regularly at the Royal Hibernian Academy in Dublin from 1877 and at the Royal Academy in London from 1886.